Carl Larsson – ett annorlunda leverne

En av våra mest kända konstnärer genom tiderna är Carl Larsson. Han var en man som kom från enkla förhållande och växte upp i Stockholm. Första tiden av sitt liv bodde han på Prästgatan 78 i Gamla Stan i Stockholm. Familjen flyttade sedan vidare och han växte upp på det som på den tiden hette Ladugårdslandet. Redan som ung visade han på stor talang inom bild och konst och när han var 13 år tyckte hans lärare att han skulle söka in till Konstakademin i Stockholm. Han påbörjade sin utbildning där och den påbörjade han 1869 och slutade 1976. Eftersom Carl Larsson kom från enkla förhållanden behövda han arbete för att klara sitt uppehålla. Han löste försörjningen genom att arbeta åt en fotograf som retuschör.

En mycket allsidig konstnär

Det som var lite speciellt med Carl Larsson var det att han var så allsidig. Under början av sin karriär gjorde han många illustrationer. Det första jobbet han hade under en längre period var som grafiker för tidningen Kasper som var en skämttidning. Han började 1872 och jobbade till och från fram till 1876. Det var inte bara som grafiker och illustratör han jobbade utan han gjorde även den del verk. Ett av dem var Sten Sture befriar drottning Kristina ur fångenskapen. För det konstverket fick han en medalj 1876. Under två år illustrerade han även bilder i de sagor som H.C Andersen skrev 1875 och 1876. Han fortsatte även med att göra illustrationer för de berättelser Topelius Fältskärns skrev 1883 och 1884 och för de dikter som Anna Maria Lenngren skrev 1884. Efter det kom det en rad framgångar för Carl Larsson, men han återkom ibland till att göra en del illustrationer. De svenska författarna Elias Sahlstedts som skrev dikter gjorde han illustrationer åt under 1893 och Viktor Rydberg 1894 när han kom ut med Singoalla.

Carl Larsson flyttar till Paris

Carl Larsson flyttar till Paris

1877 flyttade Carl Larsson till Paris, men innan det behövde han finansiera sitt  uppehälle och den kommande flytten. Det gjorde han genom att göra illustrationer åt de norska folksagorna som Moes och Asbjörnsen skrivit. Han fick en del för varje teckning som han gjorde. Dessvärre fick förlaget som Hjalmar Linnström drev i konkurs och det var genom honom som Carl Larsson hade fått uppdraget. Utbetalningen uteblev eftersom det inte kom ut någon bok. Albert Bonnier ropade in böckerna, illustrationerna och allt som hörde till på konkursauktionen. Böckerna gavs inte ut förrän 1927 och därför kom det ingen ersättning. Carl Larsson lyckades ändå med hans mål att flytta till Paris och 1977 blev året som han flyttade. Han levde här ett tag under fattigdom innan han valde att flytta tillbaka till Stockholm och livnära sig som illustratör igen. Efter att ha kommit ikapp med livet flyttade han tillbaka till Paris 1880. Då började han också måla. Under den här resan till Paris valde han att bosätta sig i Grez-sur-Loing och utvecklade den stil i akvarell som han sedan blivit så känd för och de tavlor som blev hans största konstverk.